|
|
||
|
|
|
| |
||
| |
||
|
|
|
|
Gediget forskningsarbete krävs
Vid sidan av ett traditionellt övergripande historiskt forskningsperspektiv, som sätter in byggnaderna och bebyggelsen i ett större sammanhang, är lokalhistoriska kunskaper nödvändiga för att kunna förstå det faktiska utvecklingsförloppet. Detta kan många gånger uppvisa en mångfald specifika drag som avsevärt kan skilja sig från det allmänt kända förloppet. Det här kan gälla så skilda faktorer som byggnadsteknik, finansiering, boendeformer och sociokulturella mönster.
När det gäller kunskaper om de enskilda byggnadernas faktiska egenskaper, och deras förändringar över tiden, är ett närgånget byggnadsarkeologiskt arbetssätt nödvändigt, som utgår från befintligt tillstånd i nuskedet och som på ett systematiskt sätt frilägger de olika faserna i byggnadens historia, närmast liknande ett forensiskt arbetssätt, för att säkra otvetydiga fakta i lagerföljder och förändringar, helst tillbaka till ursprungstillståndet, i den mån detta fortfarande kan urskiljas genom tekniska undersökningar.
Sådana enskilda byggnadshistoriska studier sammanfogas och utgör - inom ramen för stadsbyggnads- och historiska utvecklings- och förändringsstudier - grunden för ett omfattande kulturvårdande och bebyggelsehistoriskt studium. Kunskap av detta slag är betydelsefull både för att förstå områdets specifika egenskaper, men även för att kunna sätta in det i ett större, jämförande sammanhang där det specifika klargörs mot fonden av ett allmänt skeende, i detta fall under industrialismens dynamiska historiska epok, där Göteborg och Stenstaden intar en mycket stark ställning både i Sverige och internationellt.
Praktiska möjligheter och begränsningar
I vår tid är det en given förutsättning att bevarande- perspektivet tar sin utgångspunkt i en bärkraftig samhällsplanering, som innebär att uttaget av resurser, material, energi, transporter osv. skall minimeras med samtidigt beaktande av en positiv välfärdsutveckling för medborgarna. Risken är ändå att kulturvårdande krav och byggnadsvårdande tekniker och material fortfarande kan riskera att stå i konflikt med allmänna miljövårdande mål och standards.
Av många skäl ter sig kulturvårdande insatser fortfarande ofta som exklusiva och dyrbara, åtminstone i ett kortare tidsperspektiv. Det är därför angeläget att söka utveckla djupgående kunskaper, material och förfaranden som effektivt kan tillgodose Stenstadens specifika krav, och som allsidigt visar sig motsvara även miljövårdens krav för ett bärkraftigt samhälle.
Fel kan vara rätt
Regelbundna inspektioner och underhåll är grundläggande kulturvårdande insatser, som tillsammans med kvalificerad planering utgör grund stommen i den moderna preventiva kulturvården.
De grupper av värden som sammanhanget skall tillgodose långsiktigt, innefattar bruksvärden, som i sig inbegriper det tekniska tillståndet och funktionsdugligheten, inkluderande rimliga moderniseringsanspråk som inte hotar andra värden. De känslomässiga värdena innefattar arkitektoniska, konstnärliga och andra upplevelsemässiga egenskaper som direkt hänför sig till byggnadernas interiörer, fasader och stadsbyggnadskroppen med gator, platser, parker och andra ytor och volymer. Hit hör även affektionsvärden och andra immateriella perspektiv, som mer indirekt är relaterade till byggnader och platser - tex historiska, litterära, anekdotiska och musikaliska anknytningar.
Ekonomisk verklighet
Vid sida av samtliga dessa kulturhistoriska värden, har de ekonomiska värdena visat sig sakna tydligt lagbundna relationer till de sociokulturella värdena. Detta utgör därför ett intressant ämne för ytterligare fördjupningar, för att kunna förstå hur de värdefulla miljöerna, såsom t ex Stenstaden skall kunna bli föremål för långsiktiga ekonomiska satsningar. Från kulturvårdande utgångspunkt är detta angeläget, för att därigenom säkra dessa värden lång livslängd och stor hänsyn till deras autenticitet, skönhet och andra värden.
För att kunna förverkliga sådana målsättningar krävs uppenbarligen tillgång till en kombination av djupgående kunskaper som hittills saknas eller inte tillämpas, i kombination med lämpade metoder, och en övergripande modell för sektorsövergripande samverkan och planering som säkrar de berörda bebyggelsemiljöerna och livsformerna i ett samlat helhetsperspektiv.
Detta innebär ett strategiskt program som syftar till:
Här behöver omfattande utvecklingsarbete ske oberoende av hittillsvarande sektorsgränser på samhällsplanet, inom näringslivet, och vid forskningsinstitutioner, i syfte att kunna täcka alla de behov som Stenstaden hittills endast i begränsad utsträckning har kunnat erbjudas.
Detta scenario utgör grunden för arbetet inom Stiftelsen Göteborgs Stenstad.